The Archives

Det är trendigt att vara miljömedveten.

Jag känner mig inte särskilt trendig, jag känner mig oftast bara förvirrad. Var inne på en snabbmatsrestaurang häromdagen, de klimatkompenserade för den maten jag köpte. Alla produkter hade en klimatdeklaration. Jag kom på mig själv med att försöka välja den hamburgaren som hade minst klimatpåverkan, inte den som verkade godast. Missförstå mig rätt, jag tycker att denna restaurang ska ha stående ovationer och att fler ska följa deras exempel.

Var på min lokala mataffär och skulle köpa utflyktsmat till min dotter. Hon ville ha med sig en drickyoghurt så jag gick till mjölkdisken. Jag fastnade framför alla dessa drickyoghurtar, för det fanns många olika märken och väldigt många olika smaker. Efter att ha stått där så länge att jag började bli kall om näsan såg jag att en av yoghurtarna var klimatkompenserad. Gissa vilken yoghurt jag köpte?!

Det finns en uppsjö av märkningar på produkterna i min matbutik.

Nu har det kommit en till märkning, en klimatcertifiering.

En beställning från tre ministrar: Miljö- jordbruks- och konsumentministrarna ledde till att Krav och Svenskt Sigill började att samarbeta för att ta fram regler för en klimatcertifiering.

Christel Cederberg, forskare på SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, som har varit med och tagit fram certifieringen säger -Om vi tittar på de totala utsläppen i världen så kan man räkna med att matkonsumtion – alltså allt vi äter med hela kedjan med transporter och avfallshantering – ligger mellan 25-35 procent av alla utsläpp.

KRAV, Lantmännen, Lantbrukarnas Riksförbund, Milko, Scan, Skånemejerier och Svenskt Sigill är representerade i projektets styrgrupp. Projektets permanenta vetenskapliga grupp består av ledande forskare på livscykelanalys, klimatförändringar och livsmedel. Forskarna har sina arbetsplatser på SLU, SIK och Chalmers. Därtill engagerar projektet konsulter, förtroendevalda i KRAV och Sigill samt ett stort antal producenter. Dessa aktörer har gemensamt arbetat fram reglerna i klimatcertifieringen.

2007 påbörjades arbetet, det har varit många turer kring arbetet och uppenbarligen inte helt lätt att få fram gemensam regler. Inte heller har det varit lätt att enas om märkningen ska vara en separat märkning eller byggas in i det befintliga KRAVmärket. Naturskyddsföreningen sågade tidigt planerna och deras representant kallade märkningen för ett slag i luften. Mest kritiska var de mot att klimatmärkningen ändå inte säger något om hur mycket bondens koldioxidutsläpp minskats, bara att CO2-utsläppen är mindre där än på ett ”vanligt” lantbruk.

Syftet med projektet är att de ska minska klimatpåverkan genom att skapa ett certifieringssystem för mat där konsumenterna kan göra medvetna klimatval och företagen kan stärka sin konkurrenskraft.

Både KRAV och Svenskt Sigill avser att successivt bygga in klimatkriterierna i sina redan etablerade märken. De första certifierade varorna ska enligt klimatmärkning.se finnas på marknaden. Jag har ingenstans hittat hur dessa märken ser ut, så jag begav mig ut till olika matvarubutiker. Jag hittade inte ett en enda märkning. 9 månader in på 2010 och i butik finns inte märkningen. Jag har varit i fem olika butiker. Coop i Hammarby Sjöstad, Willys i Huddinge/Länna, Ica Maxi i Haninge, Ica i Globen och Vibutiken i Hagsätra. Alla butikerna ligger i Stockholm så jag bad min vän i Kiruna titta i deras största butik, men inte där heller kunde hon hitta något.

Livsmedelsindustrin står i dag för en fjärdedel av Sveriges växthusutsläpp. Jag tycker att det är ett steg i rätt riktning att klimatmärka livsmedel, men jag ställer mig frågande till om detta kommer att göra gott för miljön eller bara för företagens konkurrenskraft?

Man måste börja någonstans

Kristi Himmelfärdshelg och här i Stockholm är det sol och på reklamfritt.se är vi nu över 8000 medlemmar. UNDERBART!

Så i veckan lämnade vi en donation till Trees for the Future för 1000 träd, du vet väl att för varje ny medlem planterar vi ett träd?

Nu när det är sol och de flesta är lediga idag, kanske ska ni som jag grilla?! Ni ska få två enkla miljötips inför grillningen.

- Inget paraffin i glöden

- Mindre kött på grillen

Alla paraffinsorter är miljöbelastande och de bryts bara ner delvis i naturen

Miljövänligare sätt att starta grillen på är med elektriska tändare, tändpapper med stearin eller tändvätska med etanol. Köp grillkol med FSC märkning. FSC-varumärket garanterar att en träbaserad produkt kommer från ansvarsfullt brukade skogar.

Att äta ett kilo nötkött är lika skadligt för miljön som att köra bil i tre timmar och lämna alla lampor i hemmet på under tiden enligt en artikel i Svd. Under grillningssäsongen så är det även säsong för många grönsaker som är goda att grilla. Så ta tillfället i akt och ät mindre kött. Här får du några tips om att grilla frukt och grönt.

Vill du läsa mer om att grilla klimatsmart? Läs på Naturskyddsföreningens hemsida

Vill du läsa mer om köttkonsumtionen från ett miljö- och rättviseperspektiv? Läs på rättvismat.nu

Snubblade på en artikel om ett webprojekt i San Francisco  där vartenda träd i staden ska få en egen websida. Det låter kanske flummigt, men det är faktiskt en riktigt bra idé.

I Usa finns det flera ideella organisationer bla Friends of the Urban Forest som har insett vikten av att ha friska träd i stadsmiljö och bedriver verksamheter som planterar träd i stadsmiljöer. Skaparna av Urban Forest Map hade jobbat med Urban forestry i flera år och stött på många problem, bland annat:

* Problem att hinna med trädinventering (de som planterar träden för organisationerna tycker om att plantera träd inte mata in data)
* Problem med bristande teknik (de hade sett organisationer där de förvarar trädregister på indexkort i lådor)
* Svårigheter att samordna mellan olika regeringsorgan (i San Francisco finns det mer än ett dussin lokala, delstatliga  och federala myndigheter med bestämmanderätt över träd)

Så syftet med hela projektet är att få en förteckning på alla träd som ska kunna användas av stadsplanerare och parkförvaltare för att sköta träden, projektera nya planteringar och kartlägga spridningen av trädsjukdomar. Fast den allra viktigaste funktionen är att få invånarna i San Francisco att bli engagerade och att inse värdet av friska träd i stadsmiljö. Projektet kommer inte heller inte att lyckas om de inte får med sig invånarna för det finns miljoner träd att dokumentera.

På varje träds sida finns det foton, allmän information, plats på kartan och en beräkning av hur mycket dagvatten trädet filtrerar, hur mycket luftföroreningar det fångar in, hur mycket koldioxid det tar bort från atmosfären och hur många kilowattimmar energi det lagrar.

Så jag gjorde en provsökning, sökte på ”All trees” i närheten av Coso Avenue. Jättespännande att se resultatet.

Gå in på Urban Forest Map och ta en titt.

Varje år slängs 1,1 miljon ton mat bort i Sverige, det innebär mer än 100 kg per person. Bara 15 % tas om hand och behandlas organiskt, resten transporteras bort och bränns. Det är inte en effektiv hantering.

Så vad kan vi göra? Vi kan kompostera.

Allt dött material i naturen bryts så småningom ner och förvandlas till jord. Det är precis vad en kompost gör, förvandlar din gamla mat till jord

Alla kan ha en kompost. Det finns komposter i alla storlekar, för de som bor i villa och de som vill ha en på balkongen. En kompost ska inte lukta illa. Om komposten luktar illa är det ett tecken på att den är för blöt eller för tät, komposten har börjat ruttna. Då finns det en massa enkla små tips på hur man löser det.

Vår kompost är bara en kallkompost och vi har inte använt den under vintern. Det har märkts på våra hushållssopor. Soptunnan är när det är varmt knappt halvfull när sopbilen kommer varannan vecka. Nu under vintern har den varit nästan full. Brukar fundera på hur full soptunnan skulle vara om vi inte källsorterade och komposterade.

Genom att kompostera ditt köksavfall minskar din soppåse med upp till 50 %, enligt Hudiksvalls kommuns miljöguide

Jag vill ha en varmkompost så vi kan använda den året runt, så jag googlade kompost och kompostering. Det finns kallkomposter, varmkomposter, långtidskompostering , trädgårdskompost, hushållskompost och man kan även köpa kompostmask.

Vår gamla Bettan som snart får konkurrens

På Odla.nu finns det råd. Dessa har jag hämtat därifrån:

De viktigaste punkterna för ett lyckat resultat.

• Ett blandat finfördelat material med ett väl avvägt kol/kväve förhållande.
• En fuktighet på 50-60 procent.
• God syretillförsel.
• En temperatur på 40-55 grader.
  

Även om du inte kan uppfylla dessa fyra punkter till 100 procent behöver du inte vara orolig. Det är så vist ordnat i naturen att även om du gör allting fel så är kompostering ingenting man direkt kan misslyckas med.

Över hela världen firas en av världens största miljömanifestationer, Earth Day, idag, men inte i Sverige.

Earth Day är en temadag initierad av den amerikanske senatorn Gaylord Nelson för att uppmärksamma världens miljöproblem. Det blev en enorm respons från första dagen.

Över 500 miljoner människor och myndigheter i mer än 175 länder deltar.  I år är det dessutom 40 års jubileum och då räknar organisationen med att över en billion kommer att delta i olika aktiviteter för att uppmärksamma denna dag. Vi slår oss gärna på bröstet i Sverige och pratar om hur miljömedvetna och duktiga vi är på miljöfrågor, men just Earth Day har gått oss förbi.

Så här ser det ut i Miljödepartementets kalendarium

Länkar:

—> Earth Day

—> Earth Day i Sverige

—> Roligt material för barn om Earth Hour (på engelska)

Klicka på kartan så kommer du till en sida som visar pågående miljöprojekt i världen uppmärksammade av Planet Green, ingen knappnål på Sverige dock.